En liten semester och gårdagens finfina löprunda

Hej, hej! Nu är jag hemma från midsommarfirande och min lilla bloggsemester. Det har varit så skönt att koppla ned, inte fokusera så mycket på blogg som jag vanligtvis gör. Jag behövde verkligen en sån paus tror jag. Nu när jag ser bloggandet som ett yrke är det svårt att inte få dåligt samvete när jag pausar men jag kände att det var nödvändigt att ladda om lite. Så här: Bloggande är ju ett märkligt arbete på så sätt, det tar aldrig slut, en blir aldrig klar, en har inte de naturliga pauserna i helger o.s.v och ibland kan det kännas som hjärnan bli lite utarmad på kreativitet. Jag vill skriva om saker som säjer något, som ger något men på senaste har det känts lite svårt att få ur mej något bra. Jag har liksom bara kramat ur huvudet till sista droppen. Ni andra som bloggar förstår säkert hur jag menar? Nu däremot känns det som jag ”tankat på” igen och håller nog ett bra tag tills nästa semester -Så himla skönt!

Och så något helt annat: Igår sprang jag (och som jag sprang sen!). Det blev en sån där euforisk runda där jag kunde mata på, springa snabbare än på mycket länge. Jag har varit lite less på mitt lunkande på senaste tiden. Visst, det är skönt att springa lugnt men ibland vill en bara känna vad kroppen går för. Jag har ju haft en period då jag varit lite rädd för att elda på eftersom jag haft lite känningar i ett knä och varit rädd för att gå sönder men igår kändes det precis rätt. Idag har jag heller inga känningar, benen känns hur pigga och glada som helst! Jag undrar lite om det var nya skorna eller det faktum att jag sprang med musik som eldade upp farten? Skorna spelar ju säkerligen in när det kommer till utebliven värk men jag tror det var musiken som drog upp farten? Jag gjorde mej en liten lista och struntade helt i bpm, tog bara sånt som jag tycker är peppigt och härligt och som nog råkade gå i snabbare takt. Tydligen gillar jag musik i 6,20-tempo! 🙂

lupin

6 thoughts on “En liten semester och gårdagens finfina löprunda

  1. Jag har inte riktigt känt av behov att bloggpausa än, men det kanske beror på att jag inte tänker på bloggen som ett yrke utan mer som en träningsdagbok eller hobby eller vad jag ska kalla det? Vet inte. Men bloggsvackor kommer ju helt klart och ibland känns det som att jag bara slänger ur mig helt meningslösa inlägg!
    Däremot kan jag verkligen känna igen hur du beskriver blogg som ett yrke med lärare som yrke, det är dåligt med pauser… (förutom nu då när kidsen har världens längsta sommarlov)
    Skönt att du fick ladda om men ännu skönare att du är tillbaka, livet är inte riktigt helt komplett utan dina inlägg 🙂

    Gilla

    • Ja, så är det nog. I och med att jag valde att se bloggen som ett yrke så kom pressen på ett annat sätt. Det är inte så att jag inte tycker att det är skitkul, det gör jag 🙂 Men det är ju det där med att en vill uppåt, framåt hela tiden för att det liksom ska bli någe av det hela och bloggar är så himla känsliga små väsen 😀

      Haha, en sak som jag tycker är så fascinerande bara är att en ibland skriver ett sånt där inlägg som en bara tycker är blaha och sen får det massor med feedback och kommentarer medans ett välarbetat ekar tomt. Tycker det är så kul, att en aldrig riktigt kan knäcka koden.

      Och tack, gulle dej ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s