Kuperade 5 kilometer

Idag startade Daniels semester så vi firade in den med att springa. Det är egentligen en ganska stor grej för oss båda, att vi vill fira in en semester med löpning. För två år sedan, precis innan jag började springa hade det nog känts som en utopi, att vi två skulle tycka det var en treat att springa? Det är inte som att vi varit några soffpotatisar innan, vi har väl hela tiden rört oss mer eller mindre men att SPRINGA? Det kändes ändå som en stor grej. Men hur som helst: För två år sedan började jag i alla fall springa så smått (hm..borde kanske gjort något slags jubileumsinlägg i bloggen på två-årsdagen?) och kort där efter hakade Daniel på. Och ja..Sen dess har vi sprungit, ibland mer, ibland mindre, men ändå, vi har sprungit! Jag är så himla glad att vi har den här aktiviteten tillsammans: Det är så skönt att kunna nörda loss med någon som förstår precis vad jag menar och kan komma med pepp och tips när jag säjer att det kändes si eller så.

Det är egentligen sällan vi springer tillsammans, sådär sida vid sida, men om en har varit ute och sprungit blir den andra oftast peppad att göra det samma. Sen är ju Daniel snabbare så han tar det i sin takt och jag i min när vi är ute tillsammans men det är ändå mysigt att ha honom där i spåret och att kunna prata med honom efteråt.

Idag bestämde vi oss för att ta två varv var i elljusspåret (totalt 5 km). För mej var det sjukt tungt idag. Jag tror jag chockat min kropp lite, dels har jag tränat styrka en del i veckan och dels har jag gått snabba power walks de dagar jag inte sprungit. Det kanske inte låter superjobbigt men den här kroppen är inte riktigt van. Elljusspåret här är ju rejält kuperat (det kanske alla elljusspår är?) så mjölksyran brände rejält i låren i alla backar och efter två varv var jag rejält slut. Herrejösses! Men jag tänker på Midnattsloppet: Om jag klarar fyra varv i det där spåret i rimlig fart så klarar jag Midnattsloppet plättlätt! Det är en bit dit men det ska nog inte vara omöjligt alls.

efterspringToktörstig efteråt.

elljusspårDet här är min absoluta favorit på elljusspåret, mycket för att det är den längsta nedförs-rakan men också för att det är så fint med alla Lupiner just nu.

 

 

7 thoughts on “Kuperade 5 kilometer

    • Visst är det! 🙂 Ja, tydligen tar de över övriga växter och det är ju tråkigt, det hindrar dem dock inte från att vara vackra 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s