Nehej, inte gav sjukan med sej så enkelt.. Känner mej fortfarande rätt hängig och trött (men ändå lite bättre). Tog mej en sjukdag igår, låg mest i soffan och gjorde ingenting. Idag har jag i alla fall kunnat släpa mej ut på en liten, liten promenad pga behövde desperat frisk luft -Haha, min bror säjer att en känner sej dammig och klibbig (tror jag det var, förlåt om felcitat) om en är inne för mycket. Efter några dagars utvärdering tycker jag nog faktiskt att det ligger något i det påståendet. Dessutom är otroligt vackert ute just nu: Glittrande frost, lite snö och kyla, sån som biter lätt i kinderna. Men vad är väl en springtur i gnistrande vinter..? *blickar drömmande ut*

Nåja. Lite mysigt har jag det allt. Drack precis kanelte och åt pepparkakor i skenet av tända ljus samtidigt som jag beundrade (och doftade på) mitt granrispynt slash rekvisita som jag hämta in på min promenad. Sämre kan en ju ha det.

Men usch hörrni, det finns nästan ändå inget värre tillfälle att vara träningsbloggare än när en är sjuk. Vad ska en SKRIVA OM liksom? Jag skriver ju långt ifrån alltid om bara träning, men just den där fysiska rörelsen väcker så mycket inspiration och energi i mej. Utan den är det som hjärnkontoret slöar ned lite?

Okej, slut på gnäll-rant! Ska försöka återkomma med något mer upp-piggande i eftermiddag, ok?